torsdag 28 mars 2013

Omarbetad text om medkänsla


Tankar om medkänsla - våren 2003, alldeles innan USA invaderade Irak.

av Lars André fil dr


Medkänsla är ett begrepp jag tycker mycket om och jag har erfarenheten av att medkänsla är nyckeln till ett värdigt liv för mig själv och de människor jag möter. Det är ett underbart ord som i min förståelse leder till tanken om att känna med, att känna samma sak som någon annan. Men av någon anledning verkar det som att ordet för många människor istället betyder ”motkänsla”.

Många människor pratar om vikten av att reagera mot något och i samma andetag pratar de om att detta är ett sätt att visa medkänsla. Vill man reagera så är det inget fel med det, men det har inget att göra med medkänsla. Om en människa står i kallt vatten så är det medkänsla att kliva i vattnet och uppleva kyla. Att stå på sidan om och demonstrera mot kallt vatten (eller krig) är en helt okay handling, men det är en handling av ”motkänsla”.

Jag hade dessa tankar när jag tog spårvagnen i morse för att bada på Valhalla. Vi satt i bastun och mina kamrater gick ut och hoppade i kallvattenbassängen. Det är riktigt kallt där och människor ser lite rädda och frusna ut innan de hoppar i, men när mina kamrater kom upp ur vattnet lyste deras ansikten upp som solar och Hans sa; ”det är som om att man transformeras”.

Man måste komma åt själva upplevelsen för att känna med och att därmed ha möjlighet att bidra till att transformera en situation. Kallt vatten eller krig är bara olika varianter på samma tema. Det är okay att stå bredvid och vara mot, men kalla det inte för medkänsla. Du behöver inte åka till Irak och låta bomberna regna över dig. Det räcker med att du upplever dina egna känslor som har med kriget att göra. Om du känner maktlöshet, förakt eller rädsla, så transformeras det till en annan känsla när du upplever det.

Ditt bidrag till att minska krigshetsarna i Irak (eller vilken som helst annan konflikt) genom att visa medkänsla, kanske eller kanske inte är av avgörande betydelse, men det är helt klart ett positivt bidrag i rätt riktning om du visar medkänsla i stället för ”motkänsla”.

fredag 15 mars 2013

Andligt ledarskap

Andligt ledarskap handlar ytterst om att hålla idéen att jag och du själv ytterst är ansvariga för allt jag och du upplever. Man kan naturligtvis delegera ansvaret till någon annan, men då sysslar man inte med andligt ledarskap. Något andligt är "fysiskt" till sin karaktär, gränslandet där materia skapas och oskapas. Ett sätt att enkelt förnimma något andligt är att lägga handflatan på något, ett bord, ett ben eller på naken hud och känna hur det känns. Att känna en person eller en plats är även det kunskap. Andligt ledarskap handlar om att mer och mer hämta och styra kunskap genom att fördjupa förmågan att känna tillvaron, i stället för att tänka/tala om tillvaron.

onsdag 13 mars 2013

Min dotter vill ta mer ansvar.

Min dotter vill ta mer ansvar. Hur låter det, jämfört med; "min dotter är i trottsåldern"? Min dotter är snart 4 och hon beter sig ibland på ett sätt som ofta beskrivs som trotts. Jag har inte förrän idag gjort mig besväret att ta reda på vad det handlar om och när jag väl tänkte till, insåg jag ganska snart att vad allt handlar om är att min dotter nu vill ta mer ansvar för sitt liv, än tidigare. Bara insikten jag fick, skiftade hela situationen här hemma nu på morgonen och allt gick smidigt som en dans. Och när vi skulle borsta hennes tänder kom hon villigt till toaletten och sa; "pappa jag skall samarbeta, men då vill jag att du respekterar att jag får spotta när jag signalerar genom att knacka i handfatet". Gissningsvis är önskan om att ta fullt ansvar inbyggt i oss människor - vi har det med när vi föds. Tänk vilken stor risk det hade kunna varit att jag kvävt min dotters vilja till att ta mer ansvar, om jag inte i tid hade sett och förstått hennes naturliga längtan att ta det fulla ansvaret (för de områden hon vill och kan råda över). Jag gissar att barn som möts med respekt och får hjälp att förstå och integrera vad ansvar är, bor kvar på samma ställe dit Jesus vill locka dig och mig att sluta upp. När Jesus talar om att bli ett med honom tror jag att det också innebär att han menar att vi som han skall det det fulla ansvaret för vårt liv. Då blir det kristna budskapet begripligt. Utan att ta det fulla ansvaret är det omöjligt att bli befriad och att vara fri. Ansvar är något absolut, antingen har/tar man det eller också har/tar man det inte. I takt med att min dotter tar mer ansvar så får hon också ta mer och mer konsekvenserna av sina beslut. 

lördag 2 mars 2013

.

Det finns inget att tillägga. När man fyller i vissa formulär på datorn så krävs ibland att man fyller i vissa uppgifter. Finns där inget att tillägga brukar det räcka med att man skriver en punkt eller vilket tecken som helst. Det är vad punkten i rubriken står för i dag.