Gränser......kvintessensen.....sammanfattning

Livet handlar om gränser. Medvetandet är uppbyggt av gränser. Det finns alltid ett innanför och ett utanför när det gäller gränser. Du kan stå på vilken som helst sida av en gräns i medvetandet.

Att medvetet välja att vara innanför en gräns i medvetandet är medkänsla. Och när jag gör det medvetet har jag samtidigt min utsiktspunkt utanför gränsen för det jag upplever. Känner du dig som ett offer, så är du sannolikt omedveten om att du enbart står innanför gränsen för din upplevelse. I stället för medkänsla finns där motkänsla............................o s v. 

Medkänsla/motkänsla, innanför/utanför - dessa uttryck sammanfattar det du behöver ha koll på om du vill leva i harmoni med dig själv och din omgivning. 

Det finns vetenskapliga belägg för att medkänsla frigör mer dopamin än både sex och pengar. Om man samtidigt också tar det dubbla perspektivet att vara utanför samtidigt som att man upplever innanför med medkänsla, är det inte konstigt att man väljer att benämna detta som en upphöjd upplevelse.

Finns det ett bortom medkänsla......?

Finns det ett bortom medkänsla? Ja, jag tror faktiskt det. Det är det jag tidigare i min blogg benämnde som ursprungsvarande. Det man kan benämna evigheten eller vad man nu önskar kalla det. Medkänsla är ett bra steg på vägen dit.

Att bygga ett hållbart samhälle

Ett sunt samhälle kan byggas med fokus på att skapa en sådan nivå av gemensamma trygghetsskapande system, så att så många människor som möjligt vågar att vara sårbara. Det är utmaningen och också möjligheten att skapa ett i alla avseende hållbart samhälle.

Sårbar....

Att vara sårbar är en förutsättning för att kunna vara i medkänsla. Vill du öka din förmåga till medkänsla, sök vägar att känna mer sårbarhet.

Knassamhälle

Hur korkade får vi vara. Det finns massor av viktiga upgifter att sköta i samhället och samtidigt går många arbetslösa. Exempelvis borde en lärare i skolan inte ha fler än kanske fem elever att handleda på bästa sätt, samtidigt som hen själv kunde få livslång handledning i hur man blir bäst på att ge alla elever det som alla rimligtvis har rätt till. Jag önskar någon kliver fram och startar skolor där läraren inte har fler elever än vad hen kan hantera för att skapa en absolut optimal lärandesituation för varje elev hen har ansvar för. Jag jobbade sjläv som naturkunskapslärare i början av 1990-talet och i varje klass fanns det 2, 3 pojkar som alltid fick 2-or i betyg. De hade enkelt kunnat få 4 eller 5-or om jag hade haft dem fyra, fem stycken åt gången. De fick garanterat inte vad de behövde i den nuvarande undervisningsmodellen.

Så enkelt, men ack så missförstått

Jag är medveten man kan använda ordet andligt för att beskriva en massa olika upplevelser e t c.  och jag påstår inte att jag beskriver en absolut sanning kring hur allt fungerar, men om du vill leva i harmoni med dig själv och dina medmänniskor och om du vill känna dig riktigt levande, så är det klokt att tänka på det andliga som något fysiskt. Man kan tala om andliga saker, men då är man inte mycket i kontakt med något andligt överhuvudtaget - då tänker och filosoferar man. En ganska kul grej som tidsfördriv, ungefär som att lösa korsord, men väldigt lite när det gäller andlig upplevelse. Man kan naturligtvis medvetet eller omedvetet skapa inre bilder som man kan lägga sin uppmärksamhet på och sedan uppleva vad man skapat - det är också en sorts spännande tidsfördriv, men om du vill uppleva harmoni med omgivningen (och liv) så handlar det om att uppleva det andliga i det som är precis som det är. Och när du upplever något så är det något fysiskt, annars skulle du inte ha en upplevelse. Naturfolk är och var kloka när det tänkte/tänker att allt har en själ att allt är andligt, stenar, träd, djur e t c. När du upplever den rent "fysiska" kvalitén, så upplever du något och när du upplever något fysiskt, så känns den levande aspekten av det du känner. Jag tror inte stenen har förmåga att tänka, men det stoff den är uppbyggd av är något levande, i den bemärkelse att där finns nått som vrider sig och vibrerar som den värsta symfoniorkestern. Levandlighet är något väldigt enkelt och uppfriskande om man låter bli att ta dö på det genom att skapa och fastna i filosofi och teorier kring vad de levande handlar om. Det fysiska är det andliga i tillvaron och möjligtvis skulle det fysiska överhuvudtaget inte finnas om det inte var levande. Jag vet inte riktigt hur det är med den saken, men jag vet av många års praktisk erfarenhet att mitt sätt att betrakta världen ger som resultat en stark upplevelse av ett skönt, levande, enkelt, och naturligt sätt att möta vardagen.

Så enkelt

Jag tror medkänsla kommer klara biffen (jag menar vad mänskligheten behöver för sin överlevnad), både rent praktiskt, men också teoretiskt. Medkänsla är ett "neutralt" begrepp som alla borde ha lätt att enas kring. Finns det någon enda människa som är beredd att stå upp och säga att han motsätter sig medkänsla?

Ett universum, två upplevelser

Enklaste sätt att tänka sig skillnaden mellan att leva i medkänsla och det som inte är medkänsla är att tänka sig att det finns två vägar att uppleva universum. En analog väg och en digital väg. När jag tänker om saker och har åsikter om saker lever jag i den digitala världen och upplever mig skenbart separerad. När jag lever i medkänsla lever jag i den analoga dimensionen. Jag känner världen i ställe för att tänka om världen.