Visar inlägg med etikett Svar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svar. Visa alla inlägg

tisdag 30 oktober 2012

Svar till Anonym 26 oktober

Hej Anonym 26 oktober. 
Tack för din omtanke den värmer. Om det nu vore ställt med mig så som jag tror att du uppfattar det, så har du säker helt rätt i din oro. Du har säkert också helt rätt i din uppfattning om barns utveckling. Jag har dock ingen ambition att vara vetenskapligt korrekt i mina blogginlägg. Jag väljer att använda tankar och impulser jag får, att använda dem som olika färger på en palett där jag målar en bild för att undersöka vad resultatet blir. Ibland får jag på detta sätt en värdefull respons från någon som läser det jag skriver, som i detta fall. I de flesta fall kommer jag själv underfund med var möjligheternas gränser går, så fort jag uttryckt mina idéer. Din respons på det jag skriver exemplifierar att det inte är helt lätt att uttrycka det jag vill uttrycka, så att det också går fram på det sätt som jag har tänkt mig. Det beror sannolikt på att jag fortfarande finner glädje i att fortsätta utforska medvetandets möjligheter snarare än att förmedla färdiga sanningar. På något sätt använder jag mig av samma teknik som jag gjorde när jag var forskare och doktorerade i mikrobiologi. När jag då ställde upp en hypotes så var det också något jag inte visste om det stämde innan jag uttryckt hypotesen och testat den. 

tisdag 16 oktober 2012

Svar till anonym 15 oktober, - Varför är det lämpligt just nu

Du frågar varför det skulle vara lämpligt nu (kommentar till gårdagens inlägg), jag ser det kanske mer så att det är möjligt nu, men det kanske är det du menar med din fråga? Vad tror du? Varför är det möjlig att skapa du sköna nya värld nu? Eller vad behöver du göra för att göra det möjligt i ditt universum? För mig personligen är det mer än möjligt, det är verklighet. Kan jag skifta så kan andra, det krävs ingen speciell intelligens för att göra skiftet. Min dotter (3,5 år gammal) kan ta moget ansvar. Hon sitter och tittar på askungen nu. Och innan hon började sa hon att den är ganska lång och att hon får ont i huvudet av att se hela filmen, men; "det gör inget". Kanske hade det varit klokare att stänga av efter en stund och se resten senare, men den viktiga poängen är att hon tog ett moget, avsiktligt beslut. Kan hon så kan andra leva sina liv avsiktligt. Samtidigt som att det är möjligt att göra ett skifte (Några exempel på saker som bidrar: Internet bidrar till att sprida bra idéer, det finns stort intresse för och många utbildningar i personlig utveckling som syftar till ökat ansvarstagande) kommer vi också närmare den punkt när vi kommer tvingas nyktra till och ta äkta ansvar på grund av nu rådande bristande miljöansvar. Vilken värld vill du leva i? För mig är svaret kristallklart och jag vet också att jag själv måste bo i den värld jag vill skapa.

onsdag 26 september 2012

Kommentar till fråga från "min fotogen" 26 september

I notisen i Sändaren fanns inget svar. Kanske det finns på Dalai Lamas Facebooksida? Min egen erfarenhet säger mig att människor som blir andligt hela i själen automatiskt får ett sundare förhållningssätt till etik och moral. Hel i själen kan man bli utan religion och möjligen snabbare och enklare eftersom man inte har en tro som eventuellt står i vägen. En direktkontakt med Gud om man vill kalla det så, ger per automatik en bra moral. Har man inte bra etik och moral har man sannolikt inte en öppen kontakt med Gud. Och det krävs ingen religion för att ha kontakt med Gud. Jag tror inte heller det behöver vara fel att ha en religiös tro. Huvudsaken är att man har kontakt med det som en del kallar Gud och andra benämner att ha integritet, att vara integrerad, i den mening att man är andligt hel.

tisdag 18 september 2012

Svar till Unknown 13 september

Det är helt klart lättare att vara 'upplyst' i en lugn miljö. Utmaningen är att gå ut och lysa upp en mer komplex situation. Här väntar de lite större vinsterna för dig själv och för de människor du berör. Hälsar Lars

söndag 29 juli 2012

Svar till Anonym 26 Juli 2012

Hej Anonym 26 Juli 2012!

Nu har jag funderat lite och rådfrågat min visa fru. Det är alltid en grannlaga uppgift att ge andra människor råd i andliga frågor. Vad man än säger riskerar att bli mystiskt eller konstigt i en annan människas liv. Du ställer en konkret fråga om den man du håller kär; "Hur kan jag hjälpa honom?" - att bli hel. Jag tycker det första man skall fundera på när man skall "hjälpa" någon annan är huruvida man gör det för sin egen skull i första hand, eller om man uppriktigt i första hand gör det som en tjänst för den man vill hjälpa (detta var det min fru gav mig som visa ord till dig). Det är okej om man gör det för sin egen skull, men det är bra att man i så fall är medveten om det. Mitt hetaste tips när det gäller att hjälpa en annan människa att bli hel är att så långt som möjligt vara hel själv. När du är hel skapar du ett utrymme där människor du möter lättare kan bli hela. Du underlättar den andliga processen ungefär som värme som hjälper till att smälta is. Bättre hjälp är svårt att finna. Vad innebär det att vara hel. Jag vill säga att du vet när du är där, och är du inte riktigt säker så kanske du håller på att lära dig känna igen när du är hel och när du o-hel, när du är i motstånd. Din man, du och jag är i grunden hela, hela tiden, men vi glömmer ibland eller kanske ofta, vem vi är. Jag glömmer mig flera gånger om dagen - då är det bara att ruska av mig dammet och igen välja att vara hel - att känna. Att var hel eller inte hel är som skillnaden mellan mono och stero - på ett sätt ingen revolutionerande skillnad, men ändå så stor skillnad. Ett annat hett tips är att du lär dig älska allt det hos din man, det som du idag inte uppriktigt älskar - det i sig är en väg att bli hel. Lycka till för dig och den man du håller kär.

onsdag 9 maj 2012

Svar till anonym


Tack för din fråga. Vad menar jag med att; ”det är bara att gå en bit till”? Det är som att vara kär. Det spelar ingen roll hur mycket kraft jag lägger på att förklara hur det känns att vara kär – du förstår inte vad jag menar innan du själv har upplevelsen. När du är där vet vad det är, för att du känner igen känslan. Och där finns ingen tvekan kring vad det är du upplever. Så är det också med upplysning – du känner igen det när du är där. Och är du inte där, så handlar det bara om att gå en bit till, att släppa ytterligare några mentala filter. Vad menar jag då med att; ”ställer du frågan så har du också svaret”. Jag tror det är så det fungerar, lösningen, svaret på ett problem eller fråga finns inom dig själv och det är det, som lockar dig att ställa frågan. Det är mer min erfarenhet och min intuition som får mig att tro att det fungerar på detta sätt, än att jag på något sätt skulle kunna bevisa att det är så här det fungerar. Jag lovar jag skall grunna på hur jag kan ge ett mer utförligt svar och till dess vill jag uppmuntra dig till att du i ditt eget liv undersöker om det ligger något i det jag säger.