Min dotter vill ta mer ansvar.

Min dotter vill ta mer ansvar. Hur låter det, jämfört med; "min dotter är i trottsåldern"? Min dotter är snart 4 och hon beter sig ibland på ett sätt som ofta beskrivs som trotts. Jag har inte förrän idag gjort mig besväret att ta reda på vad det handlar om och när jag väl tänkte till, insåg jag ganska snart att vad allt handlar om är att min dotter nu vill ta mer ansvar för sitt liv, än tidigare. Bara insikten jag fick, skiftade hela situationen här hemma nu på morgonen och allt gick smidigt som en dans. Och när vi skulle borsta hennes tänder kom hon villigt till toaletten och sa; "pappa jag skall samarbeta, men då vill jag att du respekterar att jag får spotta när jag signalerar genom att knacka i handfatet". Gissningsvis är önskan om att ta fullt ansvar inbyggt i oss människor - vi har det med när vi föds. Tänk vilken stor risk det hade kunna varit att jag kvävt min dotters vilja till att ta mer ansvar, om jag inte i tid hade sett och förstått hennes naturliga längtan att ta det fulla ansvaret (för de områden hon vill och kan råda över). Jag gissar att barn som möts med respekt och får hjälp att förstå och integrera vad ansvar är, bor kvar på samma ställe dit Jesus vill locka dig och mig att sluta upp. När Jesus talar om att bli ett med honom tror jag att det också innebär att han menar att vi som han skall det det fulla ansvaret för vårt liv. Då blir det kristna budskapet begripligt. Utan att ta det fulla ansvaret är det omöjligt att bli befriad och att vara fri. Ansvar är något absolut, antingen har/tar man det eller också har/tar man det inte. I takt med att min dotter tar mer ansvar så får hon också ta mer och mer konsekvenserna av sina beslut.