Tydlig gränssättning

Eftersom det gamla livet tagit slut har jag numer, mer överskott att använda allt bra jag lärt mig i livet. En viktig erfarenhet jag har är att människor som inte själva sätter tydliga gränser för sig själva, uppskattar när någon annan gör det åt dem.

För många år sedan var jag på en arbetsplats där det fanns en person med alkoholproblem. Jag lånade ut pengar till honom emellanåt. De var inga stora belopp, men efter ett tag insåg jag att jag aldrig skulle få tillbaka pengarna och framför allt insåg jag att han skulle inte sluta låna pengar, med mindre än att jag slutade låna ut.

Så ringde han mig en lördag eller söndag och berättade att han var bedrövad över att han inte hade kattmat till katten och han behövde pengar att köpa mat och ljus till sig själv. Jag ville inte lämna honom i sticket, även om jag misstänkte att pengarna skulle gå till sprit, så jag stämde träff med honom inne i centrum.

Vi möttes och jag sa att; okej då går vi in i affären här och han följde villigt med. Och vi kom in och han frågade om jag inte skulle handla något och då svarade jag att det var ju han som behövde kattmat e t c. Jag så hur han kämpade med sig själv för att inte visa sin besvikelse och molloket köpte han allt han hade berättad för mig att han behövde, jag betalade och sedan skiljdes vi åt.

Flera år senare berättade en annan person från samma arbetsplats att han som hade problem med alkohol hade berömt mig som en person som han kände både respekt och värme inför.

Tideli, tidel, pom

Den bästa av världar

Jag förundras över hur mycket bra information det finns.

Jag var på Stadsbiblioteket i Göteborg här om dagen och lyssnade på "En akademisk kvart" Det var forskare Lina Bunketorp Käll som berättade om hur man vetenskapligt belagt att mer fysisk aktivitet på schemat gav förbättrade skolresultat.

Med bara två lektioner extra fysisk aktivitet i veckan kan skolresultat förbättras. Det visar en studie med omkring 2000 femteklassare som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin.

Min dotter är sex år och hon börjar förskoleklass i höst. Jag kommer att ta med mig den här undersökningen och fråga hur man ser på fysisk aktivitet på skolan där min dotter kommer gå gå.

Vi människor har för första gången på länge förutsättningarna att leva i den bästa av världar och det innebär att medvetet leva i utrymmet mellan att vara och att inte vara.

Shakespeare skrev; att vara eller inte vara är frågan. Jag kontrar med; att vara och att ickevara växelvis, är lösningen.

Att vara är den den aspekt av tillvaron där jag är i ett upplevande, kännande medvetandetillstånd. En plats där jag kan vila och hela mig själv. Det som bland annat gör det enklare att vara där allt oftare, är att vetenskapen som studerar det som finns i ickevarandet, som har mer med tänkande att göra än att känna har kommit så långt att jag inte längre behöver fundera så mycket över vissa saker, som exempelvis huruvida barn skall ha fysisk aktivitet i skolan eller inte.

Jag har valt att kalla ovanstående två medvetandetillstånd för nuvarandet och frånvarandet. Förståelse för dessa två medvetandetillstånd och hur jag kan navigera fram och tillbaka mellan dem är fullt tillräckligt för att jag skall leva i den bästa av världar i harmoni med med min omgivning. 

Det som tar mig till nuvarandet är medkänsla och acceptans och frånvarandet hamnar jag i genom mina motkänslor.