Eftersom det gamla livet tagit slut har jag numer, mer överskott att använda allt bra jag lärt mig i livet. En viktig erfarenhet jag har är att människor som inte själva sätter tydliga gränser för sig själva, uppskattar när någon annan gör det åt dem.
För många år sedan var jag på en arbetsplats där det fanns en person med alkoholproblem. Jag lånade ut pengar till honom emellanåt. De var inga stora belopp, men efter ett tag insåg jag att jag aldrig skulle få tillbaka pengarna och framför allt insåg jag att han skulle inte sluta låna pengar, med mindre än att jag slutade låna ut.
Så ringde han mig en lördag eller söndag och berättade att han var bedrövad över att han inte hade kattmat till katten och han behövde pengar att köpa mat och ljus till sig själv. Jag ville inte lämna honom i sticket, även om jag misstänkte att pengarna skulle gå till sprit, så jag stämde träff med honom inne i centrum.
Vi möttes och jag sa att; okej då går vi in i affären här och han följde villigt med. Och vi kom in och han frågade om jag inte skulle handla något och då svarade jag att det var ju han som behövde kattmat e t c. Jag så hur han kämpade med sig själv för att inte visa sin besvikelse och molloket köpte han allt han hade berättad för mig att han behövde, jag betalade och sedan skiljdes vi åt.
Flera år senare berättade en annan person från samma arbetsplats att han som hade problem med alkohol hade berömt mig som en person som han kände både respekt och värme inför.
Tideli, tidel, pom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar