Frånvarandet är att vara mentalt korsfäst, det är att ha en fix idé. Det är att ha en mycket bestämd åsikt om något utan att vara riktigt medveten om det. Självklart är det bra att ha vissa regler att hålla sig till, men det är olyckligt att ha idéer att hålla sig till som man inte avsiktligt valt att ha för att uppnå ett medvetet valt syfte.
Det är helt klart ett möjligt utvecklingssteg för hela mänskligheten att vi var och en anstränger oss för att kliva ner från våra egna kors och att vi landar i ett Nuvarande där vi behåller minimalt med strukturer som krävs för att säkra mental, social, biologisk, ekonomisk trygghet för alla.
Jag är i Nuvarandet innan jag vaknar på morgonen och i samma ögonblick jag vaknar (?!) så "somnar" och jag hamnar i korset, om jag inte är mycket vaksam och avsiktligt släpper taget om det som driver mig upp i korset.
Korset är inget annat en naturlig del i hur saker skapas, det är inget fel eller något som bör eller för den del inte kan undvikas. Jag kan dock undvika att leva och möta andra genom mina fixa idéer och istället möta vardagen befriad.
Frånvarandet kräver förklaringar och mening med livet. I Nuvarandet är livet självt sin egen mening och jag lever i förnöjsamhet med allt.
Medkänsla är att villigt uppleva korset där det uppstår - medkänsla är vägen till Nuvarandet. Nuvarandet är landet bortom absolut medkänsla.
Evigheten omsluter mig med sin bomullslika dräkt - allt är tillbaka där det en gång startade.
Går det att uttryckas på ett enklare sätt.......?
Syftet med min blogg har nått sin fullbordan.
Tideli, tideli, pom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar