Jag förstår

Jag förstå varför man talar om tempel i andliga sammanhang. Utrymmet som finns mellan mig och något annat har en rymlig fri känsla. Det påminner om känslan att gå in i en kyrka, ett rum som jag gissar, syftar till att ge känslan av rymd. "Kärleken skall vara som pelarna i templet", det syftar till att beskriva den känslan av utrymme och frihet som kan finnas i relationer där man hjälps åt att hålla upp taket. Undrar om inte det är anledningen till att det är nödvändig att tjäna andra för att få kontakt med frihetens utrymme. Att gemensamt hålla upp taket är en blid för hur tjänandet av något större (bland annat att hålla upp det gemensamma taket) än en själv också leder till en känsla av frihet. Den som endast fokuserar på att tjäna den egna pelaren fastnar också i sig själv och missar helt friheten som finns mellan alla de andra pelarna i det mänskliga templet.