Det spelar roll vilka ord man använder. Om jag säger att jag ofta lever i/känner evigheten så känns det för mig lite pretentiöst, aningen mossigt och en plats i något som stannat.
Säger jag däremot att jag oftare och oftare lever i Nuvarandet så känns benämningen mycket närmare själva upplevelsen, även om de två orden i min förståelse betyder samma sak.
I tidigare inlägg skrev jag att Shakespear fångade det i orden; Att vara eller att inte vara - det är frågan
Man skulle kunna säga det samma med orden; Att vara Nuvarandet eller Frånvarandet - det är livets möjligheter
När vi är i Nuvarandet kan vi känna oss fullständig befriad från livets större eller mindre sorger - Nuvarandet är också intuitionens, kärlekens och de magiska möjligheternas land
När vi är i Frånvarandet (andligt invecklade) kan vi uppleva underbart positiva och sköna saker, så länge som vi förmår upprätthålla kontakten med de skapelserna. I Frånvarandet kan vi också uppleva lidande av olika slag, så länge vi upprätthåller kontakten med de skapelserna.
Livet har gett dig och mig en möjlighet att välja spelplan
Tack Niklas för att du gav mig ett ord som stämmer bra med min upplevelse
Väl bekomme! Niklas
SvaraRadera