En iransk vän till mig hörde
att det var bråk en trappa upp i hans trappuppgång. Han gick upp för att se vad
det handlade om och två skinnskallar höll på att mucka gräl med en äldre man.
Min vän gick in för att avbryta bråket, vilket resulterade i att skinnskallarna
började bråka med min vän. ”Åk hem svartskalle”, sa de. Min vän funderade på om
han skulle åka hem (gå ner en våning till sitt hem), men han bestämde sig för
att stanna kvar med sin närvaro hos skinnskallarna, inte stanna i ett eget
motstånd mot situationen, utan stanna med sin närvaro i sina egna och framför
allt i skinnskallarnas känslor (mestadels rädslor gissar jag) och i detta
Varsevarande fick min vän ingivelsen, att på uppmaningen; ”Åk hem svartskalle”,
svara ”Varför skall jag åka hem, jag är en bättre svensk än vad ni är”.
Skinnskallarna höll på att tappa hakan och lite vimmelkantigt frågad de ”Vad
menar du?”. Min vän svarade ”Jag bor i samma land som ni, jag andar samma luft
som ni och jag muckar inte gräl med mina medmänniskor - jag är en bättre svensk än vad ni är”. Min vän sa det på ett
självklart sätt - fortfarande
utifrån ett Varsevarande. Killarna smälte fullständigt och gav min vän en kram
och visste inte riktigt hur de skulle kunna belöna honom mer. Min vän blev belönad
för att han stannade kvar och tjänade skinnskallarna (hjälpte dem att smälta ner deras självskapade frustration), i stället för att springa
där ifrån. Jag är inte kristen (vad jag vet om) och jag vet inte om Jesus har
funnits men jag tror att det man talar om som Jesus sätt att verka, stämmer
helt och hållet överens med det sätt som min vän hanterade situationen i sin
trappuppgång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar