Kaos är granne med Gud

Man brukar säga att kaos är granne med Gud. För mig betyder kaos något positivt. Det finns en mycket hög grad av möjligheter i kaos. Kaos är det som finns innan något är definierat och man skulle därför också säga att Gud är granne med hud. Ganska logiskt att Gud är granne med hud. Hud är en gräns mellan yttre och inre struktur, på samma sätt som ett cellmembran är cellens gräns mellan yttre och inre miljö. Det är lätt att tänka sig att i övergången mellan yttre och inre finns ett odefinierat utrymme fyllt av möjligheter. Det är också nyckeln till varför Varsevarandet är en väg till Gud. I var-se-varandet befinner man sig på två platser samtidig. Som exempel är man i upplevelsen innanför den plats varifrån man utanför betraktar upplevelsen. Jag gissar att detta samtidiga innanför/utanför- perspektiv ger en naturlig kontakt med det odefinierade utrymme som finns däremellan. Och här bor Gud! Jag skrev igår att Gud är ett fysiskt tillstånd och jag får tillägga att det är ett fysiskt tillstånd som ännu inte fått definition.