Mitt sinne är tomt idag. Jag får anstränga mig för att min varelse skall utföra något mer än att lyssna till verkligheten – bilarna som kör på gatan – jag håller på att tvätta och jag har som uppgift att skapa tillfäll till att tjäna pengar idag. Dikten nedan har sitt ursprung i den allra första upplevelsen av upplysning jag kan minnas. Jag var fem, sex år gammal och låg och sov på golvet i min mormors vardagsrum. I en liten lägenhet i Hedemora – en lägenhet där man hamnade rakt ute på den smala gatan, när man öppnade dörren. På nätterna kunde jag ”känna” bilarna tyst glida förbi ute på gatan. Ja upplevde kontakten med allt som är.
bilar far förbi:
känner tyngden
lugnet
bilar kör på gatan
tryggt och nära
gamla vänner
frid och fred
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar