måndag 25 juni 2012

Det håller

Min dotters uppmaning från midsommardagen, den att "du får vara sur", den håller. Jag gissar att vara sur är en medkänsla till skillnad från att vara arg som är en motkänsla. Jag fick prova på det på riktigt i går. Vi hade en liten kontrovers jag och min dotter. Vi var på väg ut och hon var på väg att göra allt möjligt annat än att komma och klä på sig. Jag blev arg men hejdade mig och ställde om mig till att bli sur. Jag har inte blivit riktigt bra på det än, men mitt ansiktsuttryck var tillräcklig bra för att min dotter skulle börja le med hela sitt ansikte och sedan kom hon glatt och klädde på sig utan några krusiduller. Det är nog en del av det Nya livet, den att komunicera medkänslor i stället för motkänslor.

2 kommentarer:

  1. Härligt med små egna viljor. Så trevligt du skriver, jag kan se er båda, den ena sur och den andra glad.
    Gun-Lis

    SvaraRadera
  2. Tack Gun-Lis! Jag skall utforka om det fungerar lika bra med förakt.

    SvaraRadera